Kanske det hon är mest känd för - att hon värnar om Laissez-faire kapitalismen. Det enda staten skall begränsa är det kriminella. Sen skall inget regleras. All form av skatt skall i princip vara frivillig, man skall inte behöva betala för andras sjukvård osv.
Äganderätten skall komma genom att man förtjänar sin egendom vilken sen ingen har rätt att ta ifrån denne. Hon fördömer alla sociala program med motivationen "på vems bekostnad".
Artikeln skrevs 1963 och behandlar främst amerikansk politik, där alla demokraternas reformer ses som dåliga exempel och hot mot den personliga friheten.
---------------
Ja, inga överraskningar här. Och åter så är det myntets ena sida hon bedriver lobbying för : Motsättningen mellan frihet och jämlikhet i ett samhälle. Vad kan man säga för nytt om det? Vad är läget i Sverige nu? Vare sig vi vill det eller inte har vår omvärld, med globaliseringen drivit i en riktning mot det som Rand knuffar för. Mindre pengar finns att fördela till sociala projekt.
Lite dagsnotering på vad man tycker om det här, mera att man med tiden lär sig se de olika polerna och spelet för att jämka mellan dem. På 70-talet fanns mycket pengar att fördela statligt. Men innebar det att folk jobbade sämre, att hårt arbetande människor hade sämre standard?
Jag kan not tycka, att de enda som vinner nu, är de människor som startar egna verksamheter. Människor som arbetar som anställda, med hur avancerade arbetsuppgifter som helst, förlorat. Är det verkligen riktigt att duktig forskare skall behöva vara en businessguru för att få ett riktigt högt välstånd på sitt arbete? Hur värderas arbete? Jag köper inte det här med "fri marknad" rent moraliskt. En sak är att det fungerar. Men jag anser det vara omoraliskt. Det är inte frukterna av ditt arbete som bestämmer ditt välstånd.
Och den vanliga invändningen från socialisterna, svarade någonsin Rand på den - Har man verkligen frihet om man föds in i fattigdom?
Är det demokratiska modeller som bäst hanterar de här motsättningarna? Kanske. Ibland skulle jag önska att det faktiskt var lite mera planstyrt, men med en mer högerinriktad politik än under socialisttiden. Ett rättvist fördelande av pengar efter förtjänst. Rent moraliskt tycker jag att alla bör ha samma chans i starten men sen få möjlighet att arbeta sig till ett välstånd. Skulle ett sådant samhälle kunna fungera i praktiken? Till och med bättre än nuvarande kapitalism? Varför inte? Om man kunde flytta människor till nya arbeten fast på samma ort, skulle det inte kunna ge den flexibilitet som behövs?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar