Nozick - Anarchy, State and Utopia - Kritik av Rawls

Nozick ägnar ett långt kapitel åt kritik av Rawls, inleder med att ge Rawls beröm för sitt arbete, men går sen in för att knuffa för entitlement, vilket Rawls "A theory of Justice" inte stödjer, och visa vad som inte håller i Rawls resonemang runt att "de minst gynnade av systemet skall stödjas".

 

Har går lite som katten kring het gröt tycker jag. Vågar inte direkt gå i clinch, vågar inte riktigt ge sig in på de områden där motsättningen verkligen finns, där det krockar.

Väldigt basalt så skulle jag påstå att kapitlet går ut på att dels visa att Rawls använder sig av Pattern matching och lyfter fram nackdelarna med det. Hur krångligt det blir, "vilken rättvisa då" osv.
Och dels visa att differensprincipen inte är moraliskt oantastlig. Differenspricipen består i att "orättvisa skall endast tillåtas om det stödjer de som är minst gynnade av systemet"

Först diskuterar det här med att "dela på kakan", han problematiserar det, visar på att det inte är enkelt, och frågar sig naturligtvis om det inte finns skäl att det skall finnas bitar som man  är "entiteled" till. Att man visst borde kunna handla på en öppen marknad. Att arbetare liksom andra skulle kunna acceptera det här. Underförstått att det finns en ägande klass.

En hel del energi ägnas åt att diskutera Rawls "grundtillstånd", ett tänkt läge där man bygger upp en stat utan att veta om allas naturliga förutsättningar. Detta Nozick skjuter in sig på, men det blir lite att skapa sig billiga poäng. Det här grundtillståndet är ganska spekulativt hos Rawls, och är diskutabelt.
En hel del möda ägnas åt att visa att folk i the Origninal State väljer en patterned lösning, att entitlement inte kan gälla. Vet inte riktigt om jag håller med om det. En institution har mest att hantera situationen efter en riktning.Nozick har rätt i att man inte kan veta i hur folk verkligen skulle handla i det här grundtillståndet, och att man inte kan bortse från vilka förutsättningar man har. Men det känns inte som någon Kioskvältare. Vissa bitar avsnitt där det spekuleras i hur folk verkligen skulle göra i det här ursprungliga tillståndet, för akademiskt för mej.

Diskussionerna om den mer eller mindre gynnade skulle vilja ha, eller inte ha differensprincipen känns som nagelfarande, i synnerhet som det är institutioner som Rawls pratar om

Sen blir det mer spännande då Nozick kommenterar Rawls syn att människor från välordnade, förmögna familjer har större sannolikhet att utveckla sina förmågor, vilket är orättvist, en kille från Rosengård har inte samma chans. En svensk tanke.
Är det avundsjuka eller rättvisa som motiverar att Rawls knuffar för att man inte skall ha fördel av sina naturliga förutsättningar. (Egna förmågor eller ärvda förmågor)? 

De "naturliga förutsättningarna" kan anses slumpvisa. Man föds med dem och man föds i en familj där de behandlas olika. Nozick analyserar Rawls argument och visar hur svårt det är att formulera ett argument för att olikheter kan anses berättigade pga folks förutsättningar. 

Sedan kallar ha det "manna från himlen" då vissa får del av kakan pga att de inte gynnas av systemet, medan folk som fått sina tillgångar genom aquisition kan anses som "non-manna" - (även om de fått det av sin rika pappa). Och N tycker då inte att det går, att det inte finns någon tydlig definition på narför man inte skall ha olika mycket. Har man pengar har man rätt att stödja vilken affärsägare man vill. N tycker inte att det finns skäl mer än moraliska till utjämning mellan människor.

Man kan inte visa att människor verkligen måste förtjäna att få något, det räcker enligt N att de har det. Han postulerar det lika klart som Rawls postulerar att det finns en naturlig känsla för rättvisa. Men Nozick gör ingen klar åtskillnad mellan rättvisa och jämlikhet. Han problematiserar inte att en med större natural assets får svårare att ta sig fram än en med property som denne t.ex. har fått genom gåva.

N skjuter in sig väldigt mycket på R´s formulering att människor inte förtjänar sina natural assets. Bland annat är det inte skäl till att förkasta Entitlement vilket man kan hålla med om (även om det snarare är fådd property man har svårt för än ärligen förtjänad).  

Slutklämmen blir ungefär att man inte kan säga att man inte har förtjänat de natural assets man har. Att, om en kommunitet skall kompensera "least fortunate" så måste man noga kolla på den historia som kommuniteten har genomgått. Och det kan man ju hålla med om.

Men vad man söker och åtminstone inte jag finner är just - rättvisan. Rättvisan är skälet till att länder som t.ex. Sverige inte anammar Entitlement fullt ut. Den grundläggande känsla som Rawls beskriver, och som finns hos många, att racet faktiskt skall vara juste. Att man som begåvad medelklassbarn inte har lätt att se sig omsprungen av mediokra förmågor från högre klasser, som ett exempel.