En artikel i philosophy Now issue 103. Mary Midgley startar sin artikel med att universiteten i England har dragit ned på Filosofins Historia. Och hon hittar professionella filosofer som applåderar detta, refererar till Michael Dummet, Analytisk filosof som inte anses se filosofin som någon slags science som inte har nytta av sin historia. Den analytiska filosofin angriper språk och logik som en vetenskap. Men redan här påpekar Midgley att även Fysikens stora framsteg kommer ganska slumpartat.
Och sedan pratar hon sig varm för filosofin genom tiderna. Att den ser på livet, ser den utifrån och kan ibland ändra världens sätt att se på saker. Rousseau påpekar att vi är föds fria men ofta slavar. Och lyfte fram det hjärtlösa sätt som nyfödda hanterades. Locke "uppfann" tolerans, att fler ideer, religioner kan få existera bredvid varandra även om de inte älskar varandra. Ideer som inte är formler eller kokbokslösningar, men som är pusselbitar i att hantera livet. Och som enligt Midgley "upptäcktes" av filosoferna.
Filosofi tar upp saker som berör oss alla, vi filosoferar alla. Och de gamla filosofernas läror finns där. Man får inte ta dem för givna, utan de skall förstås i ett historiskt perspektiv, läsa oss hur vi kommit fram till det tänkande vi har idag. Hon avslutar med att god filosofi är som bra musik. Den överlever tidens tand.
.......................
Det här är ju inte så svårt att hålla med om. Filosofin som bäst och roligast rör sig inte i det detaljerade och vetenskapliga. Det är i den holistiska synen på världen som den hör hemma. Och de stora namnen vågade verkligen ta ut svängarna, är goda förebilder. Att vetenskapen ger de mer exakta resultaten är bra, filosofins resultat skall inte hanteras som ett facit. Utan filosofin skall ta ut svängarna och våga gripa in i människors liv och världssyn.
Uppsala
torsdag 30 oktober 2014
söndag 19 oktober 2014
A theory of justice, kap. 14, Hur åstadkomma rättvisa?
Alla skall då ha samma möjligheter att nå olika positioner. Hur då göra detta? Man får komma ihåg att resonemanget är utifrån ett tänkt grundtillstånd. Att man funderar på hur man skulle ordna institutionerna i en stat.
Rawls börjar med att ta tårtdelningsexemplet, dela lika bitar så får man själv störst bit - perfekt resultat och en perfekt procedur. Detta är dock rätt ovanligt i verkliga livet.
En annan möjlighet är "imperfect procedural justice". Man försöker liksom göra en mix av procedur och att försöka tota ihop slutresultatet. Exempelvis juridiken. Snåriga regler, men man vet vad man vill uppnå (bara döma skyldiga). Men det blir inte alltid rätt.
"Pure procedural justice" - följ regler, sen får det bli vad det blir. Som exempel juste gambling.
Den procedurella rättvisan är framkomlig, man behöver inte nästa ut alla olika krångliga förutsättningar. Man följer reglerna och that´s it. Det här skall på något vis garantera "equal opportunity". Jag gissar att det är via skolor och liknande som skulle kunna vara institutioner som skulle vara i en här linjen.
Utilitarismen skall som kontrast ske genom något Rawls kallar "allocative justice" där man mer specifikt fördelar det producerade, och det är lite oklart hur det skall ske, kan bli upp till godtycke att bedöma det.
Rawls avslutar med att hoppas på att hans rangordning av principer, av att se ett grundtillstånd, att använda "the veil of ignorance" och pure procedural justice skall vara ingredienser i ett rättvist och fungerande samhälle
----------------
Lätt att se "femårsplan" i det här. Men jag tycker nog att det finns bra tankar. Man har ett regelverk som styr vad som skall krävas för att få en viss position. Medelbetyg i skolan? Inte så dumt kanske. Ett regelverk är rättvist och blint. Men riktigt vad han menar med det här praktiskt är än så länge oklart.
Rawls börjar med att ta tårtdelningsexemplet, dela lika bitar så får man själv störst bit - perfekt resultat och en perfekt procedur. Detta är dock rätt ovanligt i verkliga livet.
En annan möjlighet är "imperfect procedural justice". Man försöker liksom göra en mix av procedur och att försöka tota ihop slutresultatet. Exempelvis juridiken. Snåriga regler, men man vet vad man vill uppnå (bara döma skyldiga). Men det blir inte alltid rätt.
"Pure procedural justice" - följ regler, sen får det bli vad det blir. Som exempel juste gambling.
Den procedurella rättvisan är framkomlig, man behöver inte nästa ut alla olika krångliga förutsättningar. Man följer reglerna och that´s it. Det här skall på något vis garantera "equal opportunity". Jag gissar att det är via skolor och liknande som skulle kunna vara institutioner som skulle vara i en här linjen.
Utilitarismen skall som kontrast ske genom något Rawls kallar "allocative justice" där man mer specifikt fördelar det producerade, och det är lite oklart hur det skall ske, kan bli upp till godtycke att bedöma det.
Rawls avslutar med att hoppas på att hans rangordning av principer, av att se ett grundtillstånd, att använda "the veil of ignorance" och pure procedural justice skall vara ingredienser i ett rättvist och fungerande samhälle
----------------
Lätt att se "femårsplan" i det här. Men jag tycker nog att det finns bra tankar. Man har ett regelverk som styr vad som skall krävas för att få en viss position. Medelbetyg i skolan? Inte så dumt kanske. Ett regelverk är rättvist och blint. Men riktigt vad han menar med det här praktiskt är än så länge oklart.
måndag 13 oktober 2014
Lite om Demokritos
Från en artikel i Philosophy now issue 104, med lite egna instick
Demokritos såg ändringen. Parmenides kunde inte inse annat än att allt var ett. Det kan man ju se som empiricistiskt resp rationalistiskt. Även om det kräver en hel del rationellt tänkande till att komma fram till Demokritos konstanta ändring. Låt det vara hur det vill med det. Jag ser att man både måste använda ögonen och huvvet för att komma fram till nåt matnyttigt. Hypotes, experiment, slutsatser.
Demokritos har då varit en favorit hos mej, ända sen första föreläsningen i Idehistoria på Uppsala Universitet. Förutsåg atomen. Genom logiskt tänkande. Inte så illa, ett bra tag före kristus. I och för sig så var även tankar gjorda av atomer, undrar hur han kom fram till det, nån som vet?
Hur som helst, atomisterna, där Parmenides var en kom tydligen fram till att det finns tomrum som grejer kan röra sig i. I artikeln lyfts denna slutsats fram som nåt empiriskt, men det låter rätt mycket som en tankeprodukt. Nåja, kanske så här. 1: Vi ser att nåt faktist händer. 2: då måste det finnas space för saker att hända i. Om tomrum faktiskt existerar så där helt och hållet kan man ju undra, men bilden i vetenskapen nu är den lilla atomen som susar omkring i den tomma etern.
Så iaktta, och tänk. Så skapar du säkert den rätta staten, den rätta moralen och finner livets mening. Så de så.
söndag 5 oktober 2014
A theory of justice - kap 11-14, Two principles of justice
I dessa kapitel utgår man från de två principerna
1. Alla skall ha rätt hilm grundläggande rättigheter.(yttrandefrihet, rösträtt, inget förtryck)
2. Sociala o ekonomiska friheter så att de är till allas fördel, alla positioner öppna för alla
Överliggande dessa är :
Alla sociala och ekonomiska värden skall fördelas jämt om det inte är till den minst gynnades fördel.
Ordningen mellan 1 och 2 är prioordning, och enligt Rawls får man inte byta 1-rättigheter mot 2-rättigheter.
Vad det här avser är institutioner:
1 är alltså regler och förordningar som ger grundläggande rättigheter.
2 det är ok att ge hög belöning åt vissa roller, som gynnar alla. Bra chef, eller professor, typ, men inte specifika individer.
Natural liberty - man går in med sin klass fördelar och får de fördelar. En ligt något axiom säger Rawls att detta är orättvist moraliskt.
Liberalt
More specifically, assuming that there is a distribution of natural assets, those who are at the same level of talent and ability, and have the same willingness to use them, should have the same prospects of success regardless of their initial place in the social system. In all sectors of society there should be roughly equal prospects of culture and achievement for everyone similarly motivated and endowed. The expectations of those with the same abilities and aspirations should not be affected by their social class.
Sedan tycker han då att det här inte går att åstadkomma, tur vad man föds i för miljö, familj gör det omöjligt, Även att anstränga sig tycker han kräver ett tryggt hem(?? Bondesverige??)
Sedan kommer han då in på difference principle, Han ritar många kurvor, men vad det hela går ut på är att det kan vara värt att ett samhälle inte är effektivt nog om det blir mer jämlönande. Resonemangen runt detta bygger på ett postulat om att jämlikhet är moraliskt. Men det går ut på att ta lite från de med"excessive expectations" och ge till "least fortunate"
Han tittar också på något han kallar "chain connection" som ungefär går ut på att allas förväntningar ökar om någon får det bättre, att alla får det bättre om någon får det bättre. Han påstår ungefär att det finns en sannolikhet av att om man förbättrar för den sämsta skall några på vägen också få det bättre. Han har lite resonemang runt denna close-knitness, att olika gruppers förbättringar påverkar varandra.
Till slut konstaterar han också att det som kallas "maximin", en spelteoriterm som går ut på att göra det värsta fallet så lite illa som möjligt liknar differensprincipen, men det är inte samma sak, det här gäller inte bara vid osäkerhet.
1. Alla skall ha rätt hilm grundläggande rättigheter.(yttrandefrihet, rösträtt, inget förtryck)
2. Sociala o ekonomiska friheter så att de är till allas fördel, alla positioner öppna för alla
Överliggande dessa är :
Alla sociala och ekonomiska värden skall fördelas jämt om det inte är till den minst gynnades fördel.
Ordningen mellan 1 och 2 är prioordning, och enligt Rawls får man inte byta 1-rättigheter mot 2-rättigheter.
Vad det här avser är institutioner:
1 är alltså regler och förordningar som ger grundläggande rättigheter.
2 det är ok att ge hög belöning åt vissa roller, som gynnar alla. Bra chef, eller professor, typ, men inte specifika individer.
Natural liberty - man går in med sin klass fördelar och får de fördelar. En ligt något axiom säger Rawls att detta är orättvist moraliskt.
Liberalt
More specifically, assuming that there is a distribution of natural assets, those who are at the same level of talent and ability, and have the same willingness to use them, should have the same prospects of success regardless of their initial place in the social system. In all sectors of society there should be roughly equal prospects of culture and achievement for everyone similarly motivated and endowed. The expectations of those with the same abilities and aspirations should not be affected by their social class.
Sedan tycker han då att det här inte går att åstadkomma, tur vad man föds i för miljö, familj gör det omöjligt, Även att anstränga sig tycker han kräver ett tryggt hem(?? Bondesverige??)
Sedan kommer han då in på difference principle, Han ritar många kurvor, men vad det hela går ut på är att det kan vara värt att ett samhälle inte är effektivt nog om det blir mer jämlönande. Resonemangen runt detta bygger på ett postulat om att jämlikhet är moraliskt. Men det går ut på att ta lite från de med"excessive expectations" och ge till "least fortunate"
Han tittar också på något han kallar "chain connection" som ungefär går ut på att allas förväntningar ökar om någon får det bättre, att alla får det bättre om någon får det bättre. Han påstår ungefär att det finns en sannolikhet av att om man förbättrar för den sämsta skall några på vägen också få det bättre. Han har lite resonemang runt denna close-knitness, att olika gruppers förbättringar påverkar varandra.
Till slut konstaterar han också att det som kallas "maximin", en spelteoriterm som går ut på att göra det värsta fallet så lite illa som möjligt liknar differensprincipen, men det är inte samma sak, det här gäller inte bara vid osäkerhet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)