Har nu börjat läsa Robert Nozicks stora verk. Har inte avslutat Rawls än, men det känns rätt bra att läsa dem parallellt.
Man kan googla lite på Nozick, läsa IEP. Vänsterstudenten som blev omvänd. Och den första delen av ASU tar upp ungefär det man kan läsa allmänt. Minimalstaten, som kommer ur ett funderat naturtillstånd, där man åstadkommer ett skydd mot andras våld, och där konflikter löses av en ordning, en domstol. Mer än så gör inte staten. Framför allt petar den inte på egendom. Nozick tar avstamp i Lockes Two Treasies of Government, startpunkten för teorier om egendom. Man kommer över nåt på ett schysst sätt och sen kan ingen ta det ifrån dig som ett första steg. Steg 2 - du kan byta det, eller skänka det. Att peta på de här två stegen, att peta på någons property, anses vara en inskränkning av dina personliga rättigheter.
Jag kanske skriver mer om del 1 senare. Men jag finner del 2 - bortom minimalstaten - mer intressant. Här börjar han provtrycka sin minimalstat mot andra teorier, framför allt mot ideer om omfördelning.
Lite grovt kan man börja med att han sätter ett system av Entitlement(E) mot något som han kallat Pattern Matching(PM).
Entitlement går är då ovan beskrivna Lockes teori om att man skall komma över egendom på ett schysst sätt och sen kan den bara transfereras genom byte och gåva. Att stjäla är inte schysst. Och det gör man då om man petar på folks property.
Han kritiserar Omfördelning och PM. Ungefär: skall man skapa ett rättvist samhälle måste man skapa sig en föreställning om vilken slags rättvisa man vill ha. Och sen behöver man baxa in samhället mot att bli på det sättet. Matcha det mönster som önskas för att nå ett End-State. Och här har vi PM. Mot detta sätter Nozick E, där man inte baxar alls, utan "den osynliga handen" där fördelningen blir det den blir, genom människors schyssta tillförskansande och bytande. En "historisk" fördelning. PM anses då vara en Icke-historisk fördelning, man struntar i hur folk har kommit över saker, konstateras deras situation just nu, och fördelar om. Nozick protesterar mot detta, och hävdar att de historiska omfördelningarna innan startpunkten S kan innebära att människor har rätt till det de - schysst- har kommit i besittning av och att man inte så lätt kan fördela bort denna egendom. Och vissa kommer att ha mer än andra, och att det finns skäl till det.
Sen följer några för mig rätt magstarka beskrivingar, bland annat om vad arbetaren har "rätt till" och vad fabrikören har "rätt till". Och enligt Locke, Fabrikören mycket, arbetare lite. Han visar förståelse för att detta inte är lättsmält men gör ändå en poäng av att det kan finnas historiska skäl tillatt man har olika mycket egendom.
PM problematiseras. Hur skall man kunna säga vad som är rättvist? Moral? iQ? Arbetsamhet, och vad är då det? Det blir krångligt. Mot detta sätts E som en snyggare variant, man struntar helt enkelt i rättvisan och konstaterar att om de lockeanska tillförskanskandet och byteshandeln sker på ett riktigt sätt så har man ett fungerande fördelande. Och hoppas att folk skall se det som fungerande. "Just" snarare än rättvist. from each as they choose to each as they are chosen.
Men hela tiden har ändå Nozick det här med rättvisa/jämlikhet i bakhuvudet. Han problematiserar PM/Rättvisesynen med den invändning som är det som håller även för mej: Varifrån skall pengarna komma, om man skall omfördela?
Här finner man det berömda Wilt Chamberlainexemplet, där han kräver att få 25 cent per åskådare. Och blir på det sättet rik. Och Nozick frågar sig om det verkligen är orättvist att Chamberlain blir rik, alla har ju frivilligt givit honom pengarna. Sedan fler exempel på hur arbetande människor faktiskt kommer att få mer. Och konstaterandet att omfördelning faktiskt påverkar hur människor lever sitt liv. Och även om man konstruerar ett samhälle man tycker är rättvist kommer individuella människors handlingar att stöka till det, om man inte inför väldigt mycket tvång. Och det stämmer onekligen. Här kommer man sedan in också på det här med att "ge". En omfördelning kräver då att folk inte personligen ger. Och mer specifikt kommer man då in på rätt att ärva, kontra rätt att lämna pengar i arv. Något som jag ser som helt centralt för diskussionen, och som onekligen är en konflikt. Hur skall man få rättvisa i ett samhälle samtidigt som man skall ha rätt att ärva sina föräldrar? Ens rättvisa i bemärkelsen att alla skall ha rätt av att skörda frukterna av ett framgångsrikt arbete? Han frågar sig, varför skall man inte ha rätt att ge? Svaret måste bli - Det skapar ett samhälle som visat sig vara outhärdligt orättvist. Det är svårt att sträva då man ser andra skörda frukter utan att behöva sträva alls.
Nozick fortsätter - Skatt är att jämföra med tvångsarbete. Och här påpekas då att, om man nu inte tycker att skatt är tvångsarbete, så skulle ingen tvinga någon att jobba tre timmar mer för de fattigas skull. Och inte ens progressiv skatt ses som annat än tvångsarbete. Man har inte friheten att jobba extra för att få det lilla extra man önskar. Och en beskrivning av hur orättvist det är att den som vill jobba extra skall straffas jämfört med den som nöjer sig med navelskådning. Det ses som fel att alla skall bidra till en gemensam pott, det medför ett tvång på de som skall ge. Skall en person ha rätt att flytta ifrån ett land?
Lite sammanfattningsvis ses det som moraliskt fel att ta från andra, eftersom de två principerna i E inte får brytas.
Här är perfekt ställe att stanna upp och reflektera lite:
Jag kan inte se annat än att E kommer att skapa ett samhälle där vissa inte har en chans att få annat än armod. Och vissa kommer att kunna leva livet utan att göra ett skit. Man undrar, då man hör att Nozick faktiskt var vänsterman från början, vad han hade för syn då? Hur han hade tänkt att de som var fattiga skulle få en chans.
För det den här Entitlementteorin har ju i sak rätt. Det är inte så att man kan fördela pengar utan att det finns pengar att fördela. Inga ymnighetshorn finns. Pengarna måste tas från de som har dem, och det är i sig vare sig vackert eller enkelt. Man kan mycket väl se det som "forced labor"
Men - det måste vägas mot motsatsen - Rättvisa. Den som ärver sitt företag lägger inte nödvändigtvis något "labor" alls, utan de högst dugliga människor som Nozick beskriver tvingas slita för mindre. Och den kärlek som Nozick pratar om för familjemedlemmarna, var finns omtanken om de som verkligen är fattiga?
Jag har bara kommit halvvägs. Men mitt intyck är detta : Nozick beskriver myntets ena sida, och rättvisan är den andra. Och båda sidorna finns där och är viktiga. Nozick pratar sig varm för den "osynliga handen" som gör kapitalismen naturlig, men känslan för rättvisa i ett samhälle har också alltid funnits som en ingrediens. Även om den är knölig och är praktiskt svår att genomföra. Har funderingar på lösning - lösningar som redan finns - på den här dikotomiartade konflikten mellan ägande och rättvisa. Men skall läsa mer först. Snart skall Nozick jämföra sig med Rawls. Det skall bli spännande!
Så här kan jag säga - alla som är intresserade av politik gör inte fel i att läsa ASU!
