Allmänt om Rawls

Läser lite allmänt om John Rawls, bygger upp för att så småningom läsa en teori om rättvisa. Men nu har det varit allt möjligt, lite SEP mm.

Amerikan, Född 1921, välbärgad familj, läste på fina universitet, tidigt intresse av religion, efter WW2 mer intresserad av politisk filosofi. A theory of justice var hans Opus Magni, skrivet 1971, senare reviderat.

Politik, som sagt:

Varför politisk filosofi? Vad kan man enas om, hur kan personer leva i ett samhälle, vilka gränser finns, förstå sitt samhälle-få tröst då samhället känns ohållbart.
Man kan ha ideal om hur en stat bör fungera, och där alla följer de lagarna. Sen kan man gå in på hur det funkar då allt inte är idealt, om folk är sjuka eller vill bråka. Eller stater. Rawls koncentrerar sig på hur stater fungerar, i stort, de grundläggande strukturerna, lagar, institutioner, hur ekonomi fungerar och liknande.

Och enligt Rawls är rättvisa något helt grundläggande då man bygger upp en modell över hur en stat bör fungera. Det kommer lite Ad Hoc, egentligen beskrivs inte varför han finner rättvisan så central. Jag har börjat läsa hans Opus Magni nu, och har ännu inte fått någon indikation på varför rättvisan skulle vara så övergripande viktig. Känns inte riktigt bakom the "veil of ignorance". Det presenteras som en motpol mot Utilitarismen, alltså fördelning, vilket är gott och väl. Men hans grundläggande ståndpunkt känns lite dåligt motiverad i starten.

Lite utdrag från det jag läst om Rawls och hans Opus Magni

• Reflective Equilibrium - Ens olika övertygelser är i harmoni. Är de inte det : Börja med moral -> Matcha det mot andra övertygelser. Fila på övertygelserna. Sen kan man kolla av mot de politiska filosofiska teorier som finns. Och ingen övertygelse är "Helig" som i foundationalism

• Rawls gör inte som Rand, baserar Politisk filosofi i metafysik och epistemologi. Tvärt om kan politik och moral ändra ens världsbild. Ger ett ödmjukt intryck, trovärdigt.

• Kan en stat vara legitm och Stabil? Kan regler var schyssta även om man har olika åsikter, och vad får folk att följa lagarna?

• Ett legitimt regelverk fås om folk är flexibla och lagarna väljs så det är ok (men inte nödvändigtvis bra) med de regler som finns. (Alltså inte sharia, anti-abort eller gayäktenskap). Flexibla människor kan gå med på att man kompromissar, och förstår att alla inte har samma förutsättningar som de själva. Finns det en sådan flexibilitet hos människor, individer och grupper?
  
• Svårt är det, man har olika förutsättningar, men man får se på vad som är fundamentalt för det samhälle man lever i.
  

• Här kommer man också in på "politisk rättvisa". Vad är nu det?
  Han föreslår:

1. Grudläggande rättigheter, yttrande osv
2. Det liberala får matchas mot det offentliga
3. Alla skall ha rätt att utöva sin frihet (alltså även om man inte är från en gynnad familj)
4. I 3 går han i clinch med Rand, och tydligen Nozick, som jag ännu inte läst om.

• Hur får man folk att följa lagarna? ungefär samma argumentation som för legitimiteten - man har en flexibilitet. Man har en "consensus"  som många olika viljor kan dela, även om de formulerar denna konsensus lite olika. Upprätthåller man detta blir det inte lappkast bara för att man byter vänster-höger.

• Man bör alltså inte knuffa för sitt eget så hårt (som Rand). Vissa grundläggande parametrar som religionsfrihet, jämlikhet, miljön och lite sånt anses som basic, eller man måste åtminstone visa att man tänkt på det och kan diskutera det. Och man skall inte hänvisa till sånt som inte går att diskutera. Gud, eller krångliga ekonomiska system. Saker skall alltså ungefär vara falsifierbara. Bara de är diskuterbara, så kan man ta upp rätt kontroversiella spörsmål.

• Teser om "Fairness" (hur översätter man det?) -

1. Ingen förtjänar att födas rikt - Negative Thesis
2. Man skall fördela lika, om inte det är till den "least favoreds"  fördel - Positive Thesis

• Rawls Två principer om rättvisa

1. 1. Alla har rätt till "Basic liberties" - utbildning, rösta, ha myndighetsposition mm.
2. 2a. Alla skall ha samma chans,(fair equality of opportunity)
3. 2b. Fördela så att least favored får det bäst

•  Rawls modeller bygger på att medborgare är fria, och de är beredda att släppa på sitt inom rimliga gränser för en demokrati
  
  
• "Primary goods" för en citizen - det som motiverar honom att arbeta

1. Basic rights and liberties
2. Välja jobb och var man vill bo
3. Rätt till att få ansvarsposition
4. INCOME AND WEALTH
5. Self-respect... vad nu det är.

• Samhället skall också vara Fair - var och en skall ha rätt till samhällets resurser och samhället skall vara öppet med hur det fungerar, så att samhället kan granskas

• Veil of ignorance- delegater för alla parter som inte vet ngt om hur man fötts. Det här är Rawls modell för att åstadkomma en "fair" fördelning. Man vet inte vad man kommer från för miljö, vilket kön man har osv.
  Man vet inte ras, ålder, var och när man fötts.
  Men man vet vad primary goods är, att alla inte kan få precis det de vill, Ungefär vad samhället kan erbjuda.

• Han jämför sin modell med Utilitarismen (bra för så många som möjlligt viktigast, tillåter att vissa har det rejält dåligt). och han finner sin modell bättre därför att:

1. Bättre för att man inte vill hamna i det sämsta ... i Veil of Ignorance (Vem som nu är bakom den)
2. Bättre för att man samarbetar...
3. Argument - Det kostar mindre för den duktige/Lycklige i Rawls system än vad det kostar för den fattige i Utilitarismen. Man får fortfarande tjäna mer, bara alla tjänar på det. Men i utilitarismen kan de least favored känna att de behandlas orättvist.
   (Det här rimmar ändå rätt bra med Sverige)

• Är hans samhälle Hållbart över tiden? Rawls påstår det:

1. Alla får av"primary good" både bra för dej och andra
2. Eftersom det gynnar dej och samhället, du ser att det funkar (I Sverige?)
3. Han tror att man tror på folk och institutioner som arbetar tillsammans med dem
4. Mix mellan social och individuellt fokus.

Allt jag skrivit här är bara utdrag från det jag läst i sekundärlitteratur. Jag har just börjat läsa A theory of justice, avvaktar med egna kommentarer till min egna läsning.

Varför en Republikan tänker bättre än en Demokrat

Bygger på en recension från Philosophy now 101

Jonathan Haidt har skrivit en bok om moralens inverkan på politik ur ett psykologiskt perspektiv. Han delar in sin värld i Liberaler och konservativa. Ungefär Demokrater och Republikaner. Och här sägs de liberala vara rätt ignoranta för sådant som grupptillhörighet och auktoritet. Det här dras vidare till att säga att liberaler bygger sin värld på en bild av rättvisa. Medan de Republikanska också kan utnyttja mer av vad Haidt uppfattar vara moraliska intutioner. Är grupptillhörighet moraliskt intuitivt?

Man anlägger ett evolutionärt perspektiv där man framhåller att det är bättre att rädda de från egna gruppen än en total främling från ett brinnande hus. (Västgötalagen - mindre böter om man dödar en som inte är från samma socken).  Det är alltså naturligt att knuffa för den egna gruppen. Eller församlingen.  Liberala tankar, från Bentham och framåt anses onaturliga och skapar kaos. "Groupishness" däremot ordning. Gamla kyrkan.

Artikelförfattaren Badger konstaterar att det är en amerikansk bok, förhållanden skiljer sig. Större sociala skillnader, större ojämlikhet. I europa hålls socialliberalismens fana högt, och vi är ofta undrande inför Amerikanernas grupperingar, deras Teaparty, antiabortrörelser osv.

Badger avslutar med att det verkar finnas vissa som söker rationalitet i moraliteten (De liberala) och andra som söker balans (Det konservativa). De liberala söker ett svar på en moraliskt dilemma(till exempel mellan individuella och gruppers behov) medan de konservativa anses se mer pragmatiskt på det hela och tar det efter situationen. Något som han tror det är spännande att undersöka vidare.

----------------

Vad tycker vi om detta då? Till att börja med, var sorterar vi in socialisterna? De finns ju förvisso inte som stort parti i USA, men det är ändå lite intressant att konstatera att de nog är att betrakta som pushande för det kollektiva, för gruppen. I Sverige är nästan förhållandet det omvända - Det individuella förknippas med höger och det kollektiva med vänster, I artikeln är bilden av USA den omvända. Och det är också min bild, av Sverige i ett historiskt perspektiv. I det gamla samhället från före socialdemokratins tid, och än längre tillbaka var alla insorterade i grupper, och verkar ha varit rätt belåtna med det. Borgerligheten innebar att stora grupper av fritänkande människor, mer individualistiska växte fram. Och lite är det kanske så. Borgare spelar tennis och golf, medan arbetare spelar fotboll. Borgare är måna om den egna karriären, lönen på ett kanske mer uttalat sätt.

Naturligtvis finns överklassen kvar även i Sverige, en kollektivistisk gruppering som lite i skymundan för det konservativa baneret vidare.

Är det troligt i enlighet med artikeln, att de liberala ("mitten" i sverige?) har gjömt att ta med den egna gruppen som en självklar spelare på den moralisk-politiska banan? Tja, de borgerliga pushar ju för "borgarna", och alla har ju en familj man tillhör, även om banden kanske inte är så starka nu som förr och annorstädes. ("Son av en hora" finns inte som svärord i Svenskan, vilket är lite intressant)

Men det är nog åtminstone rätt viktigt för en liberal svensk att då man tillexempel ondgör sig över USA's mer extrema yttringar av konservativ extremism tänka i de här banorna. Och - kanske då vi ondgör oss över  niqab hos de muslimska kvinnorna?