Tomas Pikettys Kapitalet i det 21 århundradet

Tomas Pikettys Kapitalet i det 21 århundradet

Jag har läst Jesper Roines sammanfattning av Pikettys mycket uppmärksammade "Kapitalet i det tjugoförsta århundradet". Möjligen kan en genomläsning av hela verket, storleksordning  telefonkatalog, ge ett bättre bild men jag nöjer mig med Roines, han forskar i samma område som Piketty och tycks kunna ge en lättfattlig och neutral bild i sin sammanfattning.
Piketty och hans forskarkollegor har kunnat iaktta utveckling av inkomster och förmögenheter mer vetenskapligt än tidigare och har lite sammanfattningsvis kommit fram till att förmögenheter tycks växa fortare än inkomster.

Efter första genomläsningen är väl min reaktion - och?
Den andra reaktionen är annorlunda, återkommer till den i slutet,  och även till min lätt uppgivna initiala känsla .Men låt oss titta en smula på innehållet.

Lite definitioner görs:
Kapitalismens första lag en ren definition som ungefär beskriver hur stor del av BNP som tillfaller ägandet relativt inkomsterna.
Kapitalismens andra lag  var lite svårare att förstå för en icke-nationalekonom, men ungefär säger den att kvoten Kapital/Inkomst borde på sikt närma sig kvoten långsiktig sparkvot/långsiktig total tillväxt.

Piketty resonerar lite kring tillväxt, hur olika tillväxttakter ger olika resultat i total tillväxt, egentligen ren matematik.

De data som insamlats betraktas sedan utifrån olika ekonomiska teorier, där är man ju som lekman inte helt med, men det handlar om i vilken grad människors arbete ger produktivitet, i förhållande till automatisering, specialisering osv. Naturligtvis intressant.

Efter teoretiserandet kommer Piketty in på frågan om jämlikhet. Man resonerar lite om vilka människor som har olika typer av kapital och inkomster och hur  kapitalet i det egna landet påverkar ens situation. Och frågan är hur det som tjänas fördelas på samhällets olika individer. Man tjänar pengar på sin inkomst eller räntorna av sitt kapital, och man har de pengar man har.

Gini-koefficienten försöker fånga detta för en stat. Är den 1 har en allt, är den 0 har alla lika mycket. Hur den definieras är lite oklart, men i USA skall den vara 0.35 och i Sverige 0.25. Piketty väljer dock istället att se på hur stor andel av förmögenheten som ägs av, till exempel, den rikaste procenten.

Piketty har då undersökt inkomster och förmögenhetsutveckling i lite olika länder. Frankrike(Piketty är fransman), USA, Storbrittannien, Tyskland. Lite grovt från 1800-talets mitt och fram till ungefär nu. Framför allt har har han studerat hur det utvecklat sig för de som är i topp-10% och de som är i topp 1%.

Det går lite upp och ned, beroende på krig, depressioner och annat, men huvudnumret är att framför att de allra rikaste, främst i USA har ökat sina förmögenheter avsevärt de senaste decennierna och ligger i nivå med grosshandlar- och Rockefellerförmögenheterna under la belle epoque. Framför allt i de anglikanska länderna. Men han ser det också som en trend, att kapitalinkomsterna kommer att öka mer än löneinkomsterna. Lägre beskattning, konkurrens om kapital. Dock verkar han erkänna att denna trend är ganska spekulativ.

Det är långa diskussioner om arv, hur de fördelas, hur de beskattas, och inga kioskvältare, riktigt rika människor kommer bli ännu rikare.

I den avslutande delen försöker Piketty se in i framtiden och föreslå åtgärder. Kapitalet växer då snabbare än inkomsterna, orättvisorna ökar. Piketty föreslår en global skatt på större förmögenheter. Osäkerheten i det statisktiska materialet är ganska stort. Men flertalets bättre utbildning och konkurrenskraft ställs emot det faktum att kapitalinkomsterna ökar mer än inkomsterna. Det lönar sig inte att arbeta.

Jesper Roine själv gör lite betraktelser som slutkläm i sin sammanfattning. Det har funnits kritik mot Piketty, och det blir väldigt mycket tolkningsfrågor. Naturligtvis. Roine funderar på olika syn av rättvisa, lika åt alla, alla ha samma förutsättningar osv.

Han sammanfattar detta rätt elegant i :
Den ekonomiska kanalen - Människors beslut om utbildning, karriär, förväntningar, beror på vilka ekonomiska möjligheten personen föds med och vilka möjligheter landet ger. I Sverige är t.ex. universitetsstudier kostnadsfria. Och är du född rik kan du jobba med det som intresserar dig, ekonomin är inte en trång sektor.
Den politiska kanalen - utgör ett alternativ, politikerna kan styra upp de ekonomiska mekanismerna med skatter och lagar.

--------------------

Åter nu till mina reaktioner på innehållet:

Jag tycker bokens budskap ganska mycket spinner ner till de klassiska liberala/liberalistiska frågorna - skall det löna sig att arbeta? Piketty tar upp Balzacs roman Pappa Goirot där en Rastignac ställs inför valet att göra sig en karriär genom att studera juridik eller gifta sig med en rik arvtagerska, och naturligtvis är det senare det fördelaktigaste.

Jag vet inte. Som själv sprungen, på alla fyra sidor, från den fattiga 90% som slavade på landsbygden runt 1900 har jag väl lite svårt att tro att det skulle kunna vara annorlunda. Det har alltid funnits gott om rika människor som åker räkmacka och de kommer fortsätta att finnas, det är känslan. Vi vanliga spelar inte i deras liga. Det som kan vara irriterande är då de försöker moralisera och berättiga sin rikedom genom t.ex. nyliberala tankar, spinna vidare på Lockes tankar om "Property", men det är mest patetiskt.

För mannen på gatan här i Gamla Svedala så är man nog sin egen lyckas smed. Visst, man kanske försöker göra schysst affär på sin lägenhetsförsäljning eller daytrada på börsen lite grann, men på det stora hela tror jag inte att något barn av folkhemmet ser sin världsbild hotad av vad som skrivs av Piketty. Man jobbar på, tar ett jobb som ger pengar och kämpar så gott man kan för att fixa sommarställe, resa till Koh Samui och studentlägenhet åt barnen. Om man nu inte fortfarande tillhör de som fortfarande är fattiga, och de berörs över huvudtaget inte av vad Piketty skriver, som jag ser det, men än om de globala skatter han föreslår skulle komma de fattiga till godo.

Min andra reaktion efter vidare läsning -

Det först så, att vi inte vet vad som kommer att hända. Vad som händer på den globala arenan är oklart. Oroshärdar finns, inte minst i mellanöstern. Men länderna utanför västerlandet har vaknat ekonomiskt, och det ger en mer komplicerad bild av det här med kapital och rättvisa. Naturligtvis är det bra att fler människor kan jobba sig till ett bättre liv. Men samtidigt kan kapitalet handla upp sina tjänster i länder där arbetskraften är billig, och där man inte nödvändigtvis behandlar sina anställda på ett sätt som vi tycker är fair här i västerlandet. Karl Popper, känd kritiker av bland annat Marxismen,  framhöll nationalstaternas restriktioner mot alltför ohämmad kapitalism som det som höll Marx skräckvisioner tillbaka. Vem reglerar den ohämmade kapitalismen på den Globala Arenan?