Demokritos såg ändringen. Parmenides kunde inte inse annat än att allt var ett. Det kan man ju se som empiricistiskt resp rationalistiskt. Även om det kräver en hel del rationellt tänkande till att komma fram till Demokritos konstanta ändring. Låt det vara hur det vill med det. Jag ser att man både måste använda ögonen och huvvet för att komma fram till nåt matnyttigt. Hypotes, experiment, slutsatser.
Demokritos har då varit en favorit hos mej, ända sen första föreläsningen i Idehistoria på Uppsala Universitet. Förutsåg atomen. Genom logiskt tänkande. Inte så illa, ett bra tag före kristus. I och för sig så var även tankar gjorda av atomer, undrar hur han kom fram till det, nån som vet?
Hur som helst, atomisterna, där Parmenides var en kom tydligen fram till att det finns tomrum som grejer kan röra sig i. I artikeln lyfts denna slutsats fram som nåt empiriskt, men det låter rätt mycket som en tankeprodukt. Nåja, kanske så här. 1: Vi ser att nåt faktist händer. 2: då måste det finnas space för saker att hända i. Om tomrum faktiskt existerar så där helt och hållet kan man ju undra, men bilden i vetenskapen nu är den lilla atomen som susar omkring i den tomma etern.
Så iaktta, och tänk. Så skapar du säkert den rätta staten, den rätta moralen och finner livets mening. Så de så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar