Uppsala

Uppsala

söndag 25 mars 2018

Jordan Peterson - Biblical Series II

Den här föreläsningen baserar sig på Genesis, Skapelseberättelsen. Touchar lite på Syndafallet

Peterson går igenom skapelseberättelsens sju dagar och lite grovt tolkar han denna ifrån ett existentiellt perspektiv. Människan som träder ur kaoset, blir medveten och ser sig om i världen. Vilken väg välja? Den livsbejakande vägen framåt! svarar Peterson.

Men hur får han ut det av skapelseberättelsen?

Peterson tar avstamp i Jung och arketyperna. Arketyper sägs vara underliggande fenomen, sådant vi inte klart kan se, men som kan beskrivas i till exempel skapelseberättelser.

Treenigheten ur ett arketypiskt perspektiv:
  • Fadern - Det som finns i oss, nedärvt i våra gener. Tryggheten.
  • Sonen - Hur vi använder det, vad vi gör, hur vi vågar vidga våra vyer.
  • Helige Ande - Medvetandet som sådant, behandlas inte direkt i föreläsningen.
Det är människan som står i fokus i Petersons föreläsning. Aporna må ha en hjärna, men inte ett språk och ett medvetande, som oss.Medvetandet. Vetenskapen vet väldigt lite om medvetandet.

Men tyngdpunkten i föreläsningen. Sonen, vad göra? Ondskan i Petersons variant tycks finnas i nihilismen. I tron på att, vad spelar nåt för någon roll, vi skall ju ändå dö... Mesistofeles i Faust.
Istället, bejaka livet. Sanningen. Och ha modet att göra något modigt.

Hypothalamus stimuleras av att röra sig framåt "göra något med sitt liv". Ta ansvar!  Ansvar för dina val, lite i Kierkegaard anda, Danmarks store filosof som pratade sig varm för att människa i de svåra valen var människan i sitt esse. Ungefär. Att man är sann och modig.

För att våga det behöver fadern och sonen vara i balans. Havet som skiljs från land. Ena foten i tryggheten, den andra vågar ta steget ut på havet, vidga världen.

Människan vågar ta bettet av den förbjudna frukten. Det är inte lätt. Man blir medveten om nakenheten, sin egen död. Men har möjligheterna.

Ungefär så.

Sedan ger skapelseberättelsen Peterson ett par associationer till.
  • Arbeta, men arbeta inte hårdare än att du hotar ditt kommande arbete. Vilodagen.
  • Vår kropp är också en del av vårt jag. Hur gud skapade människan.


.
Efter själva föreläsningen får Peterson ett par intressanta frågor

  • Varför finns ont om allsmäktig gud, och gud såg världen och människans skapande som gott? Evil finns i människan och verkar göra mer ont än tragedier. Men tragedier bara finns. Vi kan välja mellan gott och ont. Shit happens, det har Peterson ingen förklaring till. Men det onda gör i hans erfarenhet som Psykolog mer illa än ödet. Och det onda kan vi välja bort.
  • Peterson får en fråga om sanningssägandet. Peterson säger ungefär : Om något sägs som är sant så är det gott. Oavsett konsekvenserna. Lite svårsmält, men i långa loppet kommer lögnen inte att hålla.
  • Ska barn få testa skateboard utan hjälm och slå sig? JA! Låt barn testa svåra saker för att lära sig det svåra i världen.
  • Hjälp inte människor som inte vill bli hjälpa. Men lyssna då de vill, då formulerar de sina tankar
  • Om man inte vet om vad man vill göra med sitt liv? Små barn förbjuds för saker, för att styra upp det värsta. Men sen?. Städa ditt rum. Gör saker sedan runt dej bättre. Vidga vyerna.
-----------------------------------------

Mina Iakttagelser:
Intressant med synen på Fadern som det stabila och sonen som det modiga. Peterson nämner också att fadern kan tolkas rätt bokstavligt. Och lite stämmer det. De som kommer från en trygg, akademisk miljö tycks också våga mer. Vore bra om det här spred sig. Petersons "Self Authoring" borde verkligen läsas av unga som kanske inte hamnat på de bästa ställena i livet.

Men att man har ansvar och bejakar livet är ett gott budskap. Det här att våga saker är väl sedan en läggningssak, en ADHD överlever inte om den inte får risker, medan en mer inåtvänd människa kanske inte reser i djungeln eller slumkvarteren i Rio. 

Men, som Peterson säger, man kan ju börja med att kolla runtikring en vad som behöver göras. Och sen vidga vyerna utåt.

Och det här med sanningen. Hur ofta har man inte sett att sanningen varar längst, även om det blir jobbigt i korta perspektivet? Sanningen är dock en svårfångad fågel. Man skall nog vara lite försiktig med att tro att man har den. Ibland kan det vara bäst att tiga. Eller uttrycka den osäkerhet som finns.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar