Platon - Menon

En kort dialog från andra boken i "skrifter". I den här dialogen träffar Sokrates på Menon, en ung general från Thessalien. Menon söker upp sokrates med frågan "Kan duglighet läras ut"?. 

Lite kort svarar Platon "vaddå duglighet?". Och Menon svarar "sköta stadens angelägenheter på ett bra sätt". Kvinnan skall fixa hemma och lyda mannen.  Ungar, slavar och andra har sina respektive dugligheter. Då undrar Platon, efter en lång diskussion om form och färg:

- Kan man generalisera? Kan man säga nåt enhetligt för vad duglighet är, oberoende av person?

Det rotar de med lite, Gods och guld, hur skaffa sig det, lite annat. Men har svårt att komma framåt. Platon kommer med den lite intressanta iden, att all kunskapsinhämtning är erindran, Från alla de liv man haft innan, själen är nämligen odödlig. Det där blir Menon lite sugen på att se hur Sokrates motiverar. Platon ber då en av Menons slavar komma fram.

Börjar sen fråga denne slav lite om geometri, för att kolla om han återerindrar sig saker eller lär sig.

Frågan blir efter en stund. Hur skall du få fram en kvadrat med arean 8? Slaven chansar med att dubblera längden på sidorna av en kvadrat som har sidorna 2. Men så enkelt är det inte. Den blir ju 16. Så då gör Platon elegant nog (hade man själv kommit på det?) så, att han ritar in diagonaler i fyra delkvadrater(med längden 2) som bildar 16, och svaret är alltså hypotenusan i en kvadrat med längden två. Det här blir en a-ha för slaven (och för mej), och Sokrates menar att det måste vara för att det funnit lagrat i hans minne och plockades fram då Sokrates visade vägen, Platon har bara ställt frågor (även om de är bra ledande). Nåja. 

(Och hur skulle Platon fått Sokrates att resonera runt att skapa en kvadrat med arean 7?)

Platon frågar sig nu, utan att riktigt ha lyckats definiera duglighet - är duglighet kunskap? För kunskap kan ju läras ut. Återigen lite diskussioner om det, som leder fram till frågan: Finns några lärare i kunskap? Det dyker upp en man där Menon och Sokrates står och pratar, Anytos, som går för att vara duglig. De kollar läget med honom. Skall man lära nån att bli doktor får den läsa medicin, flöjtspel lärs ut hos musikläraren. Men, frågar sen Sokrates Anytos, vart går man för att lära ut duglighet? Det har Anytos svårt att hitta exempel på, som övertygar Sokrates.

Med lite utsvävningar kring sofister och annat kommer de fram till att, Nej, Duglighet kan inte läras ut. Det är en gudomlig gåva.

---------------------------------

Det är en ganska intressant diskussion, det här med var duglighet, klokskap är. Platon hävdar här att det inte går att lära ut. Och visst, än i dag finns ingen "duglighetsskola". Och visst är det kanske så, att vi föds med olika lynnen, olika uthållighet, olika initiativförmågor. Men ligger det bara i generna? Knappast! Till en del, ja, säkerligen. Men uppväxt, kön, klass, mycket kommer att forma en ung människa. Och jag skulle påstå - ett traineeprogram på ett stort svenskt företag kan nog medverka till att personen blir klokare. Liksom att man lär av sina misstag.  Men det är som sagt en diskussion, antagligen lika intressant idag som då!