Uppsala

Uppsala

måndag 3 augusti 2026

Erich Fromm - Flykten från friheten

Föreslogs av Chatgpt efter långa resonemang vilka ledde fram till en läslista. Där denna var nummer 2.

Boken är skriven på 40-talet och är dels ett intressant tidsdokument, men än mer skriven i samma anda som Sartre och Nietzsche, behandlar den frihet som människan fått sedan kristendomen med sina regler har gjort oss friare och att vi kan känna oss vilsna i det.

Vi är varelser som dels har våra behov, dels försöker själviskt öka vår ställninng. Men vi föds också in i ett socialt samband och det påverkar oss.

Barnets utveckling - går mot såväl ökad frihet som till ökad ensamhet och vilsenhet. Detta kan vi möta genom att söka olika slags gemenskaper, kollektiva eller auktoritära

Medeltiden, ingen individualitet. Renässansen, skråväsen som urartar, handel, kapitalism. Egna ansträngningar. Inte medfödd position. Calvin och Luther, särskilt i förhållande till medelklassen, talar om frihet, eller inte frihet, och att lägga sin ångest över friheten i lydnad mot gud. Något som F. anser förebåda Fascistisk lydnad. 

Från protestantismen flyttar F fokus till Nutid(40-tal) och har fokus på massamhälle och en kapitalism som styr människors liv. Man är en kugge i ett maskineri, kan känna sig alienerad. Man jobbar för jobbandets egen skuld och kapitalister lägger pengar på hög.
F ser sedan Fascismens förebådande i Monopolkapitalismen, som slår ut småhandlare, orsakar krascher som 1929, en ökad vilsenhet hos medelpersonen, som söker sig till starka ledare för stabilitet. Krigshot känns av. Inte olikt nu. - kanske den Globala Kapitalismen.

F beskriver ganska ingående hur olika typer av personligheter kan fly frihet.
- Den auktoritära, där en underordnar sig, som i ett sadomasho, där man släpper sin frihet
- Den destruktiva
- Den likformiga, som flyr frihet genom att passa in. Vad som är motpol är kritiskt tänkande

Naturligtvis skriver han mycket om Hitler, hur man kontrollerar massor och hur den starke kan styra den svage, med historier

Avslutningsvis försöker F hitta ett angreppssätt ”nu” (USA 40-tal) 
Konststaterar att barn borde få leva ut sin personlighet, träna självständighet, att människor borde utöva sin självständighet i självverksamhet(tar komstnär som exempel). Funderar på ett samhälle som skulle kunna stödja människor, pratar om en slags planhushållning, nåt i stil m Hägglund.

———————-

Det är ju inte svårt att hitta oroshärdar idag 2026 med stater som inte är demokratier. De stora staterna har auktoritära presidenter. Det är svårt att säga något om Ryssland och Kina, man vet inte hur människor där känner. USA - varför röstade folk på Trump? Jag kan förstå att den trygghet som många ”svenssonamerikaner” känt kringskuren av globaliseringen i olika varianter tilltalas av ett budskap om att Amerika skall be great. 

Hur det än är, som jag uppfattar Sverige, och som lär gälla för USA, vad frihet är och hur viktigt begreppet är beror mycket på i vilken slags socioekonomisk miljö du växer upp i. 



söndag 26 juli 2026

Jonathan Haidt - The righteous mind.

 Blev rekommenderad den här boken på ett forum, och den låg väl i linje med min senare läsning av neurovetenskap, socialpsykologi och sociolgi.

Första delen - Intutionen kommer först, logiken senare. Vi lär in vissa moraliska regler under vår uppväxt och de kommer att skapa en känslomässig preferens för det ena eller det andra. Det är mycket starka krafter, Haidt liknar det vid att rida en elefant, där känslorna är elefanten och ryttaren det logiska tänkandet

Andra delen - Moralen varierar. Han skriver från ett amerikanskt perspektiv, och har rest i världen, beskriver hur man ser på moral i bl.a. indien. Han kokar ner moralen till 5 ”ingredienser”

- Omtanke/skada -ta  hand om sårbara barn. 

-Rättvisa/fusk - dra nytta av samarbete utan att själv bli utnyttjad.

-Lojalitet/svek - att lita på och belöna sådana människor och vilja skada, utesluta eller till och med döda dem som bedrar oss eller vår grupp.

-Auktoritet/omstörtning - fördelar inom sociala hierarkier. Ställning eller status, position.

-Helighet/förfall - utilldela saker irrationella och extrema värderingar, både positiva och negativa, som är viktiga för att knyta samman grupper.

Han konstaterar sedan att i österlandet fokuserar man mer på kollektiv än på individ och de senare moralerna i listan blir viktiga. Så också bland Conservatives i USA.

I tredje delen argumenterar han för att evolutionen har gynnat att grupper tillsammans har gjort stora framsteg, inte bara individers Gener. Att det så att säga finns kollektiva gener. Och argumenterar mot att man i grund och botten är självisk. Bin ses som ett exempel, och han föreslår att vi har en ”biknapp” i huvudet som vi kan slå på ibland där vi snarare är ett bi i en biflock.’’

I ett par avslutande kapitel analyserar han religion och konstaterar att religionen kan ha kraft att skapa kollektiva värden, och politiken, särskilt ur ett perspektiv av USA och konstaterar att moralerna skiljer sig mycket . Och att genitik spelar en viss roll. Och för att ta sig ur manikeism(polarisering) behöver man se på andras sätt att resonera. (Han gör en rätt intressant uppdelning i Konservativa, Liberala och typ Nyliberala i USA och analyserar deras synsätt på moraliska frågor utgående från de 5 ovan.

————————————-

Mycket stämmer överens med annan läsning jag gjort, kanske främst detta, att vi är så pass beroende av våra relationer till andra. Och att man under uppväxt grundlägger värderingar mycket beroende på i vilken miljö man växer upp.

Det mest upplysande var nog för mej de 5 olika moralerna, och sättet han använder dem för att analysera olika slags grupper. Både inom USA och mer globalt.

Det som sen kan vara spännande är att applicera detta på svensk miljö. Grupper som GAL-TAN, högre klasser och lägre klasser, SD, MP osv

söndag 19 oktober 2025

PN - utmanar vetenskapens objektivitet

 Observation görs inte i vacuum. Inom Kuhns paradigm, och enl Feyerabend görs även mätningar med cntext bias. Gallile kollade månar med Kopernikus världsbild i bakhuvudet. Quine - flera teorier kan passa samma data.

Slutsats

Vetenskap bygger inte på rena fakta, utan på ett ständigt växelspel mellan observation, teori och tolkning. Den traditionella bilden av vetenskap som helt objektiv är därför missvisande. Vetenskaplig kunskap utvecklas genom mänsklig kreativitet, tänkande och omtolkning – inte genom enbart registrering av sinnesdata.

Slutsats

Vetenskap bygger inte på rena fakta, utan på ett ständigt växelspel mellan observation, teori och tolkning. Den traditionella bilden av vetenskap som helt objektiv är därför missvisande. Vetenskaplig kunskap utvecklas genom mänsklig kreativitet, tänkande och omtolkning – inte genom enbart registrering av sinnesdata.

——————

Nyttig tanke, och den underbygger, tycker jag, kanske i mitt huvuds paradigm, att hypotes och slutledning ger humaniora en plats. Och att man måste vara aktsamom confirmation bias. 

lördag 4 oktober 2025

Popper om Vetenskap och demokrati - PN issue 169

 Popper ligger då bakom falsifieringskravet - har en svart svan setts kan tesen alla svanar är vita överbevisas

Och det här präglar ju vetenskapen. Men uppväxt och gener har också gjort oss lite faktaresistenta och det behöver vi jobba bort från. Språket hjälper till, tankar, känslor och språk hänger ihop, språket skapar historier som vi kan ha svårt att släppa. 

I Open society krigar han mot ”idealstater” egentligen, mot revolutioner. Folk vill kunna ändra gradvis och en demokratisk stat är en bra plattform.

………

Ett par nya goa tankar - 

Språk och tanke hänger ihop. Kanske till och med olika klassers språk? Vilka historier skapar min tankevärld?

Och visst vill vanligt folk inte ha revolutioner.  Men kan demokrati fixa det?

Hur har vi fått en så stor invandring, trots att de flesta vill ha trygghet?  Och kan en Greta gå med på gradvis för att reducera utsläpp? 

Det ger mig mest vatten på kvarn om mitt klasstänk tycker jag. Men kanske klasstänken är ”historier”.


lördag 22 februari 2025

Anna Kåver - Dansa mjukt med tillvaron

 Anna Kåver, framstående KBT-psykolog skriver om psykiskt hälsa till skillnad från psykisk ohälsa och föreslår vägar till större psykisk hälsa

Jag har läst en hel del av både Kåver och hennes KBT-parhäst Åsa Nilsonne och uppskattar deras böcker. Den här boken känns angelägen men lämnar mig med lite blandade känslor.

Till att börja med, Kåver definierar inte bara Psykisk hälsa som avsaknad av ohälsa, utan lyfter fram vikten av att ha tillgång till oss själva, och i kapitlen beskriver hon vad det skulle kunna innebära

Flexibilitet - att man kan möta världen och det som händer på ett flexibelt sätt. Att kunna bemöta det som händer, släppa taget och gå vidare. På ett Lagom sätt (Här har Kåver uppenbarligen umgåtts med aktivism, efersom hon nämner det

Frihet - De val som (välbärgade) Kierkegaard och Sartre talar sig varma för. Jag har sammanfattat det i tre ord, alla positiva för mig - Tillåta, ifrågasätta, Prova. Både det inre och det yttre.

Mod - Våga, på olika psykologiska plan, fysiskt, socialt. Lite överklassvälja, men intressant. Vad är mod för en vanlig knegare?

Mening -  Rädda världen, visa framgång… fysisk form, bra förälder. Lycka gör man. Utefter vem man är och vad man vill. Men hennes förslag känns Uppsalaakademiska. Själv, en trygg tillvaro utan för mycket äventyr och vara en hygglig människa. Hitta vad som ger mig flow. Bra - hitta meningen i stunden.

Medveten närvaro - Uppmärksamma, döm inte. Umgänge, dagdröm också för kreativitet.

Acceptans - Beskriva världen som den är och acceptera den. Förnöjsamhet. Visa tacksamhet för det som är bra, ställa upp för varandra. Hur folk överlever i Nordnorge

Tillsammans - Vara del av grupp? Välvilja! Online.. Vänner vid kris, Balans ensamhet-kontakt

Motivation - ”aktivist”, jovisst men också - hitta intresse, nyfikenhet, Lek, njutning/flow, både moonshine indie … och nåt nytt?

——————-

För mig … inte tänka onda tankar!. Ha hyfsade relationer, fostra dem. Hur hitta flow? Förbättra världen gör jag på jobbet… om jag inte kan få folk att tänka bättre online!

Och carpe diem, trots att det utmanar spökena!





måndag 23 december 2024

Filosofiska rummet - Marknaden

 Superkort sammanfattning TL;DR 

  • Klimatförändringar och t.ex. svensk sjuk och åldringsvård visar på svagheter i avreglering
  • Marknaden är inte så fri, vissa aktörer är mäktiga
  • Frågeställningar runt det individuella och kollektiva i förhållande till ideologier
  • Nuvarande rådande liberalism anses omoralisk, bara fokuserad på resultat
  • Friedman - ägarintresse, kanske medborgarlön Hayek - Fokus på individ
  • Reaktion med start i70-tal mot en alltför stark stat i både Sverige och t.ex. utomlands
  • En estetik, en manlig erotik, Yuppien från 80-talet
  • Historiskt - Adam Smith såg en religiös dimension - Osynliga handen SKULLE  ge resultat i form av ett bra samhälle
  • Thatcher - det finns inget samhälle
  • "Trickle down" - kommer marknadssamhällets fördelar komma ner till de minst gynnade?
  • Hur är marknaden som gemenskap, hur ändrar den vårt tänkande?
  • Är något på väg att ändras och i så fall hur.... 
  • Krig ger planhushållning, är vi på väg mot det?
  • Internetköp ger än mindre solidaritet, billigast på Prisjakt kan vara producerat av barnarbete.

Vad tycker jag om det här? Själv som åsnan mellan hötapparna mellan ideologier så har ändå liberalismen, den mer renodlade som vill ha en minimal stat en tydlighet i modus operandi. Funkar det? Jag följer vad Rutger Brattström på hans X-konto där han följer Mileis liberalistiska experiment i Argentina. Starkt reducerad inflation, starkt ökad fattigdom under första tiden - men vad händer sen? Kommer den osynliga handen leverera och leverera till alla?

Angående den starka dragning åt marknad i Sverige, avregleringar och val... bu och bä. Hade varit rätt skönt att slippa mobbning i onesizefitsallskolan under 70-talet, och att det finns olika högstadieskolor. Att den akademiska vänstern vill ha snälla vita svennebarn som boxbollar för gängkriminella barn  i sina elitprojekt är väl karikatyren av motsatsen kanske. Friskolorna är sanneligen inte utan problem, men ett val känns för mig helt rätt.

Vad det gäller vård och omsorg verkar inte systemet vara nåt vidare, NPM, där man utifrån skall styra vården. Visst är vården en kostnad för skattebetalare, men blir det inte väldigt mycket på bekostnad för patienter och vårdpersonal i slutändan? 

Tror lite som deltagarna i samtalet, att det negativa har uppmärksammats, men vad som konkret kommer att hända är svårt att veta , och att det är svårt att säga vad som  borde hända.

fredag 27 oktober 2023

Politiska rummet Om rättvisa

 Cervemka miljardärer klyfter, städare

Framtida generationer klimat

Pol filosofi Sen flöjt - spelar bäst, fattigast, gjort flöjten

Rättvisans grund, omfång, valuta

Vad är poängen m rättvisa, rätt liv (relativist), egenvärde

Van med dåligt vs utvecklas i liv(rik)

Rawls - intutionen om rättvisa, lotteri, ordna samhället för motverka, veil of ignorance, ojämlikhet om gynnar sämst ställda,  nozick fair aqusition

Jobbskatteavdrag

Socialliberalism, alla får frihet men kompenserar. Inte SD? Staten tllhandahåller institutioner

Äganderätt

Hårt arbete vs samhällsnytta

Människor har planerat efter ett läge

Kastadheten


Friskolor