Jonathan Haidt - The righteous mind.

 Blev rekommenderad den här boken på ett forum, och den låg väl i linje med min senare läsning av neurovetenskap, socialpsykologi och sociolgi.

Första delen - Intutionen kommer först, logiken senare. Vi lär in vissa moraliska regler under vår uppväxt och de kommer att skapa en känslomässig preferens för det ena eller det andra. Det är mycket starka krafter, Haidt liknar det vid att rida en elefant, där känslorna är elefanten och ryttaren det logiska tänkandet

Andra delen - Moralen varierar. Han skriver från ett amerikanskt perspektiv, och har rest i världen, beskriver hur man ser på moral i bl.a. indien. Han kokar ner moralen till 5 ”ingredienser”

- Omtanke/skada -ta  hand om sårbara barn. 

-Rättvisa/fusk - dra nytta av samarbete utan att själv bli utnyttjad.

-Lojalitet/svek - att lita på och belöna sådana människor och vilja skada, utesluta eller till och med döda dem som bedrar oss eller vår grupp.

-Auktoritet/omstörtning - fördelar inom sociala hierarkier. Ställning eller status, position.

-Helighet/förfall - utilldela saker irrationella och extrema värderingar, både positiva och negativa, som är viktiga för att knyta samman grupper.

Han konstaterar sedan att i österlandet fokuserar man mer på kollektiv än på individ och de senare moralerna i listan blir viktiga. Så också bland Conservatives i USA.

I tredje delen argumenterar han för att evolutionen har gynnat att grupper tillsammans har gjort stora framsteg, inte bara individers Gener. Att det så att säga finns kollektiva gener. Och argumenterar mot att man i grund och botten är självisk. Bin ses som ett exempel, och han föreslår att vi har en ”biknapp” i huvudet som vi kan slå på ibland där vi snarare är ett bi i en biflock.’’

I ett par avslutande kapitel analyserar han religion och konstaterar att religionen kan ha kraft att skapa kollektiva värden, och politiken, särskilt ur ett perspektiv av USA och konstaterar att moralerna skiljer sig mycket . Och att genitik spelar en viss roll. Och för att ta sig ur manikeism(polarisering) behöver man se på andras sätt att resonera. (Han gör en rätt intressant uppdelning i Konservativa, Liberala och typ Nyliberala i USA och analyserar deras synsätt på moraliska frågor utgående från de 5 ovan.

————————————-

Mycket stämmer överens med annan läsning jag gjort, kanske främst detta, att vi är så pass beroende av våra relationer till andra. Och att man under uppväxt grundlägger värderingar mycket beroende på i vilken miljö man växer upp.

Det mest upplysande var nog för mej de 5 olika moralerna, och sättet han använder dem för att analysera olika slags grupper. Både inom USA och mer globalt.

Det som sen kan vara spännande är att applicera detta på svensk miljö. Grupper som GAL-TAN, högre klasser och lägre klasser, SD, MP osv

PN - utmanar vetenskapens objektivitet

 Observation görs inte i vacuum. Inom Kuhns paradigm, och enl Feyerabend görs även mätningar med cntext bias. Gallile kollade månar med Kopernikus världsbild i bakhuvudet. Quine - flera teorier kan passa samma data.

Slutsats

Vetenskap bygger inte på rena fakta, utan på ett ständigt växelspel mellan observation, teori och tolkning. Den traditionella bilden av vetenskap som helt objektiv är därför missvisande. Vetenskaplig kunskap utvecklas genom mänsklig kreativitet, tänkande och omtolkning – inte genom enbart registrering av sinnesdata.

Slutsats

Vetenskap bygger inte på rena fakta, utan på ett ständigt växelspel mellan observation, teori och tolkning. Den traditionella bilden av vetenskap som helt objektiv är därför missvisande. Vetenskaplig kunskap utvecklas genom mänsklig kreativitet, tänkande och omtolkning – inte genom enbart registrering av sinnesdata.

——————

Nyttig tanke, och den underbygger, tycker jag, kanske i mitt huvuds paradigm, att hypotes och slutledning ger humaniora en plats. Och att man måste vara aktsamom confirmation bias. 

Popper om Vetenskap och demokrati - PN issue 169

 Popper ligger då bakom falsifieringskravet - har en svart svan setts kan tesen alla svanar är vita överbevisas

Och det här präglar ju vetenskapen. Men uppväxt och gener har också gjort oss lite faktaresistenta och det behöver vi jobba bort från. Språket hjälper till, tankar, känslor och språk hänger ihop, språket skapar historier som vi kan ha svårt att släppa. 

I Open society krigar han mot ”idealstater” egentligen, mot revolutioner. Folk vill kunna ändra gradvis och en demokratisk stat är en bra plattform.

………

Ett par nya goa tankar - 

Språk och tanke hänger ihop. Kanske till och med olika klassers språk? Vilka historier skapar min tankevärld?

Och visst vill vanligt folk inte ha revolutioner.  Men kan demokrati fixa det?

Hur har vi fått en så stor invandring, trots att de flesta vill ha trygghet?  Och kan en Greta gå med på gradvis för att reducera utsläpp? 

Det ger mig mest vatten på kvarn om mitt klasstänk tycker jag. Men kanske klasstänken är ”historier”.

Anna Kåver - Dansa mjukt med tillvaron

 Anna Kåver, framstående KBT-psykolog skriver om psykiskt hälsa till skillnad från psykisk ohälsa och föreslår vägar till större psykisk hälsa

Jag har läst en hel del av både Kåver och hennes KBT-parhäst Åsa Nilsonne och uppskattar deras böcker. Den här boken känns angelägen men lämnar mig med lite blandade känslor.

Till att börja med, Kåver definierar inte bara Psykisk hälsa som avsaknad av ohälsa, utan lyfter fram vikten av att ha tillgång till oss själva, och i kapitlen beskriver hon vad det skulle kunna innebära

Flexibilitet - att man kan möta världen och det som händer på ett flexibelt sätt. Att kunna bemöta det som händer, släppa taget och gå vidare. På ett Lagom sätt (Här har Kåver uppenbarligen umgåtts med aktivism, efersom hon nämner det

Frihet - De val som (välbärgade) Kierkegaard och Sartre talar sig varma för. Jag har sammanfattat det i tre ord, alla positiva för mig - Tillåta, ifrågasätta, Prova. Både det inre och det yttre.

Mod - Våga, på olika psykologiska plan, fysiskt, socialt. Lite överklassvälja, men intressant. Vad är mod för en vanlig knegare?

Mening -  Rädda världen, visa framgång… fysisk form, bra förälder. Lycka gör man. Utefter vem man är och vad man vill. Men hennes förslag känns Uppsalaakademiska. Själv, en trygg tillvaro utan för mycket äventyr och vara en hygglig människa. Hitta vad som ger mig flow. Bra - hitta meningen i stunden.

Medveten närvaro - Uppmärksamma, döm inte. Umgänge, dagdröm också för kreativitet.

Acceptans - Beskriva världen som den är och acceptera den. Förnöjsamhet. Visa tacksamhet för det som är bra, ställa upp för varandra. Hur folk överlever i Nordnorge

Tillsammans - Vara del av grupp? Välvilja! Online.. Vänner vid kris, Balans ensamhet-kontakt

Motivation - ”aktivist”, jovisst men också - hitta intresse, nyfikenhet, Lek, njutning/flow, både moonshine indie … och nåt nytt?

——————-

För mig … inte tänka onda tankar!. Ha hyfsade relationer, fostra dem. Hur hitta flow? Förbättra världen gör jag på jobbet… om jag inte kan få folk att tänka bättre online!

Och carpe diem, trots att det utmanar spökena!

Filosofiska rummet - Marknaden

 Superkort sammanfattning TL;DR 

• Klimatförändringar och t.ex. svensk sjuk och åldringsvård visar på svagheter i avreglering
• Marknaden är inte så fri, vissa aktörer är mäktiga
• Frågeställningar runt det individuella och kollektiva i förhållande till ideologier
• Nuvarande rådande liberalism anses omoralisk, bara fokuserad på resultat
• Friedman - ägarintresse, kanske medborgarlön Hayek - Fokus på individ
• Reaktion med start i70-tal mot en alltför stark stat i både Sverige och t.ex. utomlands
• En estetik, en manlig erotik, Yuppien från 80-talet
• Historiskt - Adam Smith såg en religiös dimension - Osynliga handen SKULLE  ge resultat i form av ett bra samhälle
• Thatcher - det finns inget samhälle
• "Trickle down" - kommer marknadssamhällets fördelar komma ner till de minst gynnade?
• Hur är marknaden som gemenskap, hur ändrar den vårt tänkande?
  
• Är något på väg att ändras och i så fall hur.... 
• Krig ger planhushållning, är vi på väg mot det?
• Internetköp ger än mindre solidaritet, billigast på Prisjakt kan vara producerat av barnarbete.

Vad tycker jag om det här? Själv som åsnan mellan hötapparna mellan ideologier så har ändå liberalismen, den mer renodlade som vill ha en minimal stat en tydlighet i modus operandi. Funkar det? Jag följer vad Rutger Brattström på hans X-konto där han följer Mileis liberalistiska experiment i Argentina. Starkt reducerad inflation, starkt ökad fattigdom under första tiden - men vad händer sen? Kommer den osynliga handen leverera och leverera till alla?

Angående den starka dragning åt marknad i Sverige, avregleringar och val... bu och bä. Hade varit rätt skönt att slippa mobbning i onesizefitsallskolan under 70-talet, och att det finns olika högstadieskolor. Att den akademiska vänstern vill ha snälla vita svennebarn som boxbollar för gängkriminella barn  i sina elitprojekt är väl karikatyren av motsatsen kanske. Friskolorna är sanneligen inte utan problem, men ett val känns för mig helt rätt.

Vad det gäller vård och omsorg verkar inte systemet vara nåt vidare, NPM, där man utifrån skall styra vården. Visst är vården en kostnad för skattebetalare, men blir det inte väldigt mycket på bekostnad för patienter och vårdpersonal i slutändan? 

Tror lite som deltagarna i samtalet, att det negativa har uppmärksammats, men vad som konkret kommer att hända är svårt att veta , och att det är svårt att säga vad som  borde hända.

Politiska rummet Om rättvisa

 Cervemka miljardärer klyfter, städare

Framtida generationer klimat

Pol filosofi Sen flöjt - spelar bäst, fattigast, gjort flöjten

Rättvisans grund, omfång, valuta

Vad är poängen m rättvisa, rätt liv (relativist), egenvärde

Van med dåligt vs utvecklas i liv(rik)

Rawls - intutionen om rättvisa, lotteri, ordna samhället för motverka, veil of ignorance, ojämlikhet om gynnar sämst ställda,  nozick fair aqusition

Jobbskatteavdrag

Socialliberalism, alla får frihet men kompenserar. Inte SD? Staten tllhandahåller institutioner

Äganderätt

Hårt arbete vs samhällsnytta

Människor har planerat efter ett läge

Kastadheten

Friskolor

Sommar med Andreas Cervenka

 Cervenka har skrivit "Girig-Sverige" också, som jag inte orkat läsa klart lite, det är ju så sorgligt som värsta Bröderna Karamazov. 

Sommarprogrammet gav i alla fall lite TL;DR, vilket var behövligt.

Först ett avstamp i "vad är pengar, hur skapas pengar". Har alltid varit en idiot på ekonomi, men så mycket förstod jag att det är typ bankerna som skapar pengar vid utlåning. Och att det skapats åt helvete för mycket pengar. Det här med "Guldmyntfot" har alltid låtit konstigt för mej. Om man ville göra järnväg genom USA på 1800-talet, kunde man inte göra längre än vad guldet räckte liksom? Men nu bygger man på "FIAT", liksom pengar har det värde vi tycker de har. 

Många har tjänat på detta genom att ta lån och köpa aktier eller bostäder.  Kanske framför allt de som gör det i stor skala, både på börs och fastighetsmarknad. Till kommuner. Men även de som med gott arbete tjänat pengar. Många väljare. Så det är en svår trend att vända. Och om vi ser det demokratiskt - vad vinner väljarna på? Blir lite Utilitaristiskt.

Men stor ojämlikhet kan skapa börskrascher och gynnar fascistiska partier.

Lite tänkvärt, experiment med monopol, de som fick orättvisa fördelar var också stolt över dessa.

-------

Är det dumt att så många blir så rika på annat än hederligt arbete?

------

Till att börja med - varför har vi hamnat i att arvsskatt är låg och skatt på lön är hög? Vad är medvetet och vad är bara "världens gång?" Vi HADE högre skatt på pengar förr, vad funkar inte nu som funkade då? Bara det att jobb behövdes? Vad kan man göra åt situationen, om man inte gillar den, utan att försöka baxa världen med skohorn?