Erich Fromm - Flykten från friheten

Föreslogs av Chatgpt efter långa resonemang vilka ledde fram till en läslista. Där denna var nummer 2.

Boken är skriven på 40-talet och är dels ett intressant tidsdokument, men än mer skriven i samma anda som Sartre och Nietzsche, behandlar den frihet som människan fått sedan kristendomen med sina regler har gjort oss friare och att vi kan känna oss vilsna i det.

Vi är varelser som dels har våra behov, dels försöker själviskt öka vår ställninng. Men vi föds också in i ett socialt samband och det påverkar oss.

Barnets utveckling - går mot såväl ökad frihet som till ökad ensamhet och vilsenhet. Detta kan vi möta genom att söka olika slags gemenskaper, kollektiva eller auktoritära

Medeltiden, ingen individualitet. Renässansen, skråväsen som urartar, handel, kapitalism. Egna ansträngningar. Inte medfödd position. Calvin och Luther, särskilt i förhållande till medelklassen, talar om frihet, eller inte frihet, och att lägga sin ångest över friheten i lydnad mot gud. Något som F. anser förebåda Fascistisk lydnad. 

Från protestantismen flyttar F fokus till Nutid(40-tal) och har fokus på massamhälle och en kapitalism som styr människors liv. Man är en kugge i ett maskineri, kan känna sig alienerad. Man jobbar för jobbandets egen skuld och kapitalister lägger pengar på hög.

F ser sedan Fascismens förebådande i Monopolkapitalismen, som slår ut småhandlare, orsakar krascher som 1929, en ökad vilsenhet hos medelpersonen, som söker sig till starka ledare för stabilitet. Krigshot känns av. Inte olikt nu. - kanske den Globala Kapitalismen.

F beskriver ganska ingående hur olika typer av personligheter kan fly frihet.

- Den auktoritära, där en underordnar sig, som i ett sadomasho, där man släpper sin frihet

- Den destruktiva

- Den likformiga, som flyr frihet genom att passa in. Vad som är motpol är kritiskt tänkande

Naturligtvis skriver han mycket om Hitler, hur man kontrollerar massor och hur den starke kan styra den svage, med historier

Avslutningsvis försöker F hitta ett angreppssätt ”nu” (USA 40-tal) 

Konststaterar att barn borde få leva ut sin personlighet, träna självständighet, att människor borde utöva sin självständighet i självverksamhet(tar komstnär som exempel). Funderar på ett samhälle som skulle kunna stödja människor, pratar om en slags planhushållning, nåt i stil m Hägglund.

———————-

Det är ju inte svårt att hitta oroshärdar idag 2026 med stater som inte är demokratier. De stora staterna har auktoritära presidenter. Det är svårt att säga något om Ryssland och Kina, man vet inte hur människor där känner. USA - varför röstade folk på Trump? Jag kan förstå att den trygghet som många ”svenssonamerikaner” känt kringskuren av globaliseringen i olika varianter tilltalas av ett budskap om att Amerika skall be great. 

Hur det än är, som jag uppfattar Sverige, och som lär gälla för USA, vad frihet är och hur viktigt begreppet är beror mycket på i vilken slags socioekonomisk miljö du växer upp i. 

Jonathan Haidt - The righteous mind.

 Blev rekommenderad den här boken på ett forum, och den låg väl i linje med min senare läsning av neurovetenskap, socialpsykologi och sociolgi.

Första delen - Intutionen kommer först, logiken senare. Vi lär in vissa moraliska regler under vår uppväxt och de kommer att skapa en känslomässig preferens för det ena eller det andra. Det är mycket starka krafter, Haidt liknar det vid att rida en elefant, där känslorna är elefanten och ryttaren det logiska tänkandet

Andra delen - Moralen varierar. Han skriver från ett amerikanskt perspektiv, och har rest i världen, beskriver hur man ser på moral i bl.a. indien. Han kokar ner moralen till 5 ”ingredienser”

- Omtanke/skada -ta  hand om sårbara barn. 

-Rättvisa/fusk - dra nytta av samarbete utan att själv bli utnyttjad.

-Lojalitet/svek - att lita på och belöna sådana människor och vilja skada, utesluta eller till och med döda dem som bedrar oss eller vår grupp.

-Auktoritet/omstörtning - fördelar inom sociala hierarkier. Ställning eller status, position.

-Helighet/förfall - utilldela saker irrationella och extrema värderingar, både positiva och negativa, som är viktiga för att knyta samman grupper.

Han konstaterar sedan att i österlandet fokuserar man mer på kollektiv än på individ och de senare moralerna i listan blir viktiga. Så också bland Conservatives i USA.

I tredje delen argumenterar han för att evolutionen har gynnat att grupper tillsammans har gjort stora framsteg, inte bara individers Gener. Att det så att säga finns kollektiva gener. Och argumenterar mot att man i grund och botten är självisk. Bin ses som ett exempel, och han föreslår att vi har en ”biknapp” i huvudet som vi kan slå på ibland där vi snarare är ett bi i en biflock.’’

I ett par avslutande kapitel analyserar han religion och konstaterar att religionen kan ha kraft att skapa kollektiva värden, och politiken, särskilt ur ett perspektiv av USA och konstaterar att moralerna skiljer sig mycket . Och att genitik spelar en viss roll. Och för att ta sig ur manikeism(polarisering) behöver man se på andras sätt att resonera. (Han gör en rätt intressant uppdelning i Konservativa, Liberala och typ Nyliberala i USA och analyserar deras synsätt på moraliska frågor utgående från de 5 ovan.

————————————-

Mycket stämmer överens med annan läsning jag gjort, kanske främst detta, att vi är så pass beroende av våra relationer till andra. Och att man under uppväxt grundlägger värderingar mycket beroende på i vilken miljö man växer upp.

Det mest upplysande var nog för mej de 5 olika moralerna, och sättet han använder dem för att analysera olika slags grupper. Både inom USA och mer globalt.

Det som sen kan vara spännande är att applicera detta på svensk miljö. Grupper som GAL-TAN, högre klasser och lägre klasser, SD, MP osv