Spinozas Ethics

1 - Om Gud eller naturen

Descartes - Tankar och materia är inte alls samma sak. Essence of substance is existence. Ingenting kan komma från ingeting. Energi är oförstörbart.

Sedan - saker är utsatta för orsak-verkan ( och även t.ex. känslor), en utanförliggande orsak. Grejen är - saker bara ploppar inte fram. Ingen teleologi. Gud är ingen gubbe. Men : 

Aktiva saker - inte ORSAKAD av annat. Fri. Passiv -  Följer bara blint Orsak/verkan. Och det är tydligen budskapet i Etiken - var ”aktiv”

2 - Mind (sinnet)

Hjärnan är "iden" av kroppen
Parallelism - Hjärnan och materian. Orsak/Verkan i båda fallen. Full man säger saker pga att han är full

Allt har en själ  Djur t.ex. Men hiearkin. Och människor kan vara mest Aktiva(se 1)

Men det finns då också orsak och verkan i tanken. Man kan inte vilja sig till sömns. Eller glömma.

Man vet vad man gör man inte orsakerna till att man gör dem.

3 - Tankarnas natur och grund.

Känslorna - Kärlek, hat, avund... beskrivs i tre grundkänslor - Behov, Pleasure, Pain

Vi kan bli fria genom att det rationella tänkandet styr känslorna - Lyckas väl sådär med det

Passiva och aktiva känslor(från vårt inre jag, ideer, fantasi) aktiva känslor styr passiva.

Behov (överlevnad) - centralt (Han tycker att det matchar Utilitarism)
Good(pleasure) Bad(Pain) - Epikurus, Kort dåligt för längre bra. Increase in power of activity(påverka andra "minds")

Följ en rational/reasonable path för power of activity.

Man is to man a god - man behöver andra

Tänk inte så mycket på död - tänk på livet

4 och 5 - Etik

Inget är i sig självt bra eller dåligt 

Saker är bra då de är användbara - Help us perservere

Kunskap - du kan vara aktiv - etisk (Pleasure) - Powerful

Men naturen är starkare än oss.

En fri man - han kontrollerar sina känslor

Inte bra med excessive love

Förstår att "dåligt" är komplext

Vi förstår skälet till våra känslor.

Man saknar hat, ledsen, negativitet, asketism

Använd inte hope och fear - osäkerhet om framtid, man kan bli manipulerar

Självintresse - Leva i en fungerande stat. Leva med andra.

Men det räcker inte med kunskap (exemplet med att han inte gör ngt åt sin rökning trots att han vet att det är fel) - man måste vara aktiv.

Det Politiska Tänkandets Historia - Nordin

 Lite grovt, Med början i Platon och Aristoteles, Staden som koncept, dygder, Tankar om en naturlig rätt. Mera globala tankar under Romartiden. Med kristendomen och Augustinus Gudsstaten där livet här inte spelar så stor roll, men med Tomas av Aquino införlivas omsorgen om detta livet. Machiavelli bryter med kristendomen, anammar realpolitik. Olika utopier, typ More, där förnuft regerar. 

Med Hobbes och Locke, efter Cromwell och oreda, tankar på kontrakt som garanterar fred. Suveränen som styr klokt och får folkets pengar, typ. Nationalstaten som trygghet. Tidiga tankar på kapitalism, enskildas uppfinningsrikedom. Lagar som håller ordning, Montesquieu, olika för olika klimat. Tankar på Rättvisa, Rousseau. Vetenskapen, Newton som inspiratör till Upplysning

Tankar på politiken som projekt, något som växer fram, människan som sådan som utvecklas. Kant, Hegel, Marx och Liberalisterna. Utilitarism. 

Övergår i Statsvetenskap med Weber. Pareto, kamp mellan olika eliter. Förmågan att handla, Nietzsche, Arendt. Nozick och Rawls, tankar om liberalism och rättvisa. Kommunitarderna knuffade mer för samhället, mot kapitalismen.

Avslutningsvis en del om internationell politik, mycket, hur undviker man krig?

Kierkegaard - Artikel i Philosophy now

 Gary Cox, Engelsk filosof skriver.

Kierkegaard gillade inte Hegels historiska processer, föredrog tankar om individen

Skräck = hot utifrån

Ångest = Hot som man upplever i sig.  I Kierkegaards tappning = Ångest inför de val man gör. Tankeexperiment, man står vid stup. Man kan vara rädd för att falla. Men ångest för att man har valet att hoppa. 

Man tror sig ha psykologiska spärrar, men han anser det vara "dålig tro", och man kan få för sig att göra dumheter

--------------

Lätt för mig att stirra mig blind på kopplingen - ångest för valen - han var Danmarks rikaste arvtagare - rika barn skall "göra något med sitt liv" och har ångest inför valen.

Men jag kan känna igen mig i stupet-tanken. Oftast tycker jag dock att min personlighet och uppväxt i lönearbetarhabitat har gett mig för många "psykologiska spärrar"

Det är både bra och dåligt med spärrarna. Och bra och dåligt att man gör val istället för att låta livet komma till sig.

The ethics of discrimination (PN 135)

Vad är diskriminering? Nackdelar man orättvist ger en grupp. Att man inte får köra är inte orättvist mot gruppen tioåringar. Vad räknas som orättvist? Då man behandlar folk på samma sätt. Men den som diskriminerar anser att dett finns ett skäl till att behandla en viss grupp sämre eftersom gruppen anses ha en egenskap som är negativ. Eller snarare, man ser något som viktigt för en människa och en viss grupp har mindre av detta.

Skall man påstå att någon, eller någon i gruppen är sämre behöver det finnas fakta som stöder detta. Stereotyper är något man vill undvika.

Det kan finnas fakta som stödjer att en viss grupp är sämre på något, frågan är i så fall vad det beror på, kan det bero på att de fått sämre förutsättningar?

Det kan vara ett gott ideal att behandla människor som individer men det är ofrånkomligt att deras grupptillhörighet finns.

————————

Det finns problem med detta.  Den grundläggande diskussionen är ok, man behöver definiera vad orättvist behandlande är. Men till att börja med, angriper man en person eller angriper man gruppen? Statistik finns. Och statistiskt kan det vara rimligt att t.ex. behandla en grupp på särskilt sätt.

Har kvinnor andra egenskaper än män, medfött? Kan det då var riktigt att de får andra yrken än män?

Tillhör man en religiös grupp anammar man ofta regler som kan vara problematiska i samhället i övrigt.

Om invandrare beter sig statistiskt oftare illa kan det vara rätt att begränsa invandring. Man kan då tycka att de behandlas illa, men är det rätt att påföra nackdelar på redan bofasta för att kompensera invandrare? Här tycker jag definitivt inte man kan prata om diskriminering. Dessutom som det är så med t.ex. kriminalitet att en liten grupp ställer till med otroligt stora nackdelar för majoriteten. Det behövs bara ett rötägg för att förstöra en hel klass. Så även om 85% är ok av en grupp människor så påstår jag att de 15% rötäggen förstör tillräckligt för att ratificiera begränsning i invandring.

Artikeln tar upp ett angeläget ämne. Man får bedöma hur man behandlar individer, individer som medlem av grupper och hela grupper.

Steven Pinker - Enlightenment Now

Inledning

Huvudpunkter

1. Förnuft
2. Vetenskap
3. Humanism
4. Framsteg.

Andra ledord, gud, institutioner, kapitalism, property, fred.

Entropi

Information och kunskap skapar motstånd mot entropi, mot kaos.

Mot-upplysning
Romantikerna, Rosseau, Schelling. Heroisk kamp istället för att lösa problem.

1. Religion
2. Kollektiv, Nationalism
3. (Gröna) aktivister (Pinker tror, liksom Henrik Jönsson att framsteg löser miljöfrågor)
   Livet är för bra, hjältemod behövs
4. Anti-vetenskap, mest i samband med litteratur, konst och humana vetenskaper.

Progress
Antiprogress - Roslings tabeller
Medellivslängd, Hälsa(hjältar), mat(gen, kunskap)
Wealth - Radelet: kommunism, ledarskap, kalla kriget, Globalisering, vetenskap
Rättvisa : koplicerat Mishra, Meritokrati, Wälfärd, Globalisering, Lägre medelklass
Miljö : Ungefär - Kapitalism medför lägre födelsetal och vi anpassar oss till andra förutsättningar, initiativ som faktiskt görs, digitalteknik, CO2 - skatt på fossila bränslen och kärnkraft. 

Säkerheten : Blir bättre

Demokrati : Bra om folk får klaga på det felaktiga, civil rights

Jämställdhet : Kurvor där racism och kvinnovåld har blivit stadigt bättre.

Utbildning : Skola bra-mindre bråk. Tjejer som fått plugga funkar bättre. Man kan tom få högre IQ.

Livskvalitet : Resor, Fritid mm.

Glädje : Kan det mätas? Avsaknad av minus, Socialt(?). Olika olika generationer

Stora Hot : Y2K, Virus(skrivet före covid), Kärnvapenkrig, 

Det mesta går framåt, men visst finns det förbättringspotential - Fattigdom, psykisk ohälsa, medelklassen i Globaliseringen, vs flumvänster. Ideer om utveckling. Politiken i väst, med flyktingar, populism.

Reason

Förnuftet står i motsats till subjektivism. Saker kan diskuteras.

Rationaliteten är inte medfödd, inget självklart. Att förneka är naturligt. CO2 tex. 

Åsiktspaket. Belief Commons. Blue lies. Även vetenskapsmän kan vilja söka blue lies.

Höger/vänster - Poppers med socialliberalism. Högervänster får leta sig fram. 

Förutsägelser. Tetlock. Inte ideologer. Snarare nördar.

Polarisering. Humanities på Universiteten. Trump vs Universitetens flumvänster.

Förbättra? Fakta och logik. Skolbarn kritiska mot fakta(lite tvärt om mot Wikforss). Tvinga motståndare till konsensus. Kolla källor, diskutera. Däremot politik dåligt. Avpolitisera? Navid. 

Vetenskap

Framgångsrikt, har räddat livet på miljoner. Republikaner anti. Vänster och höger anti. (Tillväxt, Religion). 
Världen är förståbar. Kalibrera sen teorier mot utfall. 

Kan man verkligen säga att vetenskapligheten går mot humanism?(det gör Pinker)

Kvasifolk, som humanities attackerar ren vetenskaplighet.

Makten försöker styra vetenskapen(USA ville ha atombomb)
Övertro - social darwinism. Eugenics....
Får lässtarka ungdomar budskapet att man skall föra världen framåt?

Kan vetenskapligt tänkande sprida sig till alla? Övertro på egen intuition, samla data som understryker det du vill. 
Kan Humana vetenskaper kvantifieras till siffror? Viktigt, det är svårt. Arkeologi,  Politisk teori - människor moraliska aktörer. Konst och musik???  Vetenskapen det goda globala

Humanism

Manifesto III

• Observiera, experimentera för att få kunskap
• Vi är produkter av evolutionen
• Etiken kommer från människors behov som utvärderas
• Vi får vår glädje av livet
• Vi är sociala djur
• Arbeta för mänskligheten

Gyllene regeln, jag borde inte ha någon personlig fördel

Mänskliga rättigheter

Fördel att gynna gruppen. 

Utilitarismen och problemen med det. Men praktiskt visar det sig funka. (Och socialisterna är snarare utilitaristmonster)

Utilitarism kommer från rationellt tänkande, anti deontologiskt. Världens filosofi borde vara att människor lever långa, glada liv. Multikulturalism skall tydligen ge humanism???

Religion och Nationalism/individualism är Humanismens fiender

Ingen kan bevisa att gud finns. Och en massa argument varför kristendom är dåligt eller fel. Religiösa krig. Men kyrkor kan vara ok. Och Ateismen är som en religion. Färre är religiösa. Islam dock i full gång med anti-Humanism. Kan Islam humaniseras? 
Anti Nietzsche. Det starka, manliga skall ta för sig.Vilja till makt.  Människor skall vara bra.  Romantiserade militarismen WW1, fascismen osv. Inspirerar dock många. Problemet, inspirerar relativister.
(Men - kolla Nietzsche mot manifesto 3. Att hylla semmelveiss mer än alla pannbaddande ljuva sjuksköterskor är helt i linje. Sociala djur får inte hindra att dåligt inte skall få snylta på bra.) 

Filosofiska rummet - Människans värde

Det här avsnittet är en diskussion om Människovärdet. I en värd av automatisering, där robotar tar över arbetsuppgifter, där miljöhotet kanske ändrar förutsättningarna.
Var tar människovärdet vägen där? Lena Halldenius, Lars Trädgårdh, Torbjörn Tännsjö diskuterar.

De lärde ger lite definitioner runt människovärdet : 

• Moraliskt värde för just människan. 
• Tännsjö säger att begreppet används som "Bullshit" i Harry Frankfurts definition. Man vill göra intryck. 
• Samhällskontrakt, ömsesidighet, hittar värde i varandra.  
• Ett socialt värde i stunden.

Tännsjö ser inte människan som så speciell. Mänskliga rättigheter, vad är det, det finns ingen global lag. Jämlikhet är ett bättre begrepp. Vad man gör, vad har det för värde för en själv och andra? Historiskt är mänskliga rättigheter ett nytt begrepp. Det kan vara något som görs i välvilja, kanske som en lag.

I samhället arbetar vi och där har vi en gemensam ide om arbetet som en moraliskt riktig uppgift. Här i Sverige. Som enligt de diskuterande kan sägas ge en plattform jämlikhet. Den här ordningen anses hotad av klimatkris och robotar. Är det rätt, gör vi rätt saker?

Skulle vi kunna arbeta mindre? Homo Ludens(lekande människan ). Utan att vissa är slavar? Jobba 4 timmar om dagen? Arbetslivsförkortning dock inte politiskt gångbart. Snarare vill alla att man skall jobba tills man blir 75. Hur nu det hänger ihop. 

Människovärdet kan ha en mobiliserande funktion för jämlikhet. Funkade bra i nationalstaterna. 

De erkänner att de som de kändisfilosofer de är kan vara Ludens. Wigforss ville att alla skall vara lekande. Vara fri från arbete kunde vissa vara, med slavar i olika former.
Robotarna gör folk arbetslösa. Förut var det Ludditer som slog sönder spinning jennies, nu är det skrivbordsjobb som försvinner.

Kan robotarna vara mänskliga?? 

Hur skall ett samhälle se ut där det funkar och miljö funkar? Sen lite nationalism, liberalism, fast nationalstaten stark, Globala nyliberalism. Anarkism?? Inga globala institutioner finns.

-----------------------
Den här har man funderat på. Samtidigt som många pratar om 4 timmars arbetsdag vill makthavarna att alla skall jobba till de blir 70. Ingen skall ligga de andra till last. Och många jobbar häcken av sig, går i väggen. Hur fungerar egentligen samhället? Och vilka är samhället till för? Det här blir väldigt politiskt. Och varför jobbar människor? För att jobb behöver göras eller för att de behöver pengar? Kan tycka att något är fel. Det var 150-200 sen liberalismen, konservatismen, socialismen formulerades. Kanske något nytt behövs? Kan det finnas bättre sätt än marknaden eller sovjet?

Jordan Peterson biblical series XIII - Jakobs stege

Föreläsningen handlade om Jakob. Både den historie då han lurar till sig förstfödslorätten oärligt, och jakobs stege till himlen. Den här med att lura till sig hade Peterson svårt med. Dantes helvete rankade lurendrejeri hårt. Men Gud går att tala med och det är ingen linjär funktion mellan godhet och resultat. Jakobs stege Lång utläggning där om att shamaner ser liknade, då de tagit psykedeliska droger. Peterson talar sig i viss mån varm för dessa. Och för att vi kan få gudomliga visioner.

Lite allmän klokskap:

• Då du skriver bok, skall du inte först veta vad svaret är utan hitta svaret under skrivande av boken.
• Livet är skit varför finns vi...Livet är inte att ha kul, utan ett antal moraliska val (överklassyn?)
• Är framtiden möjligheter eller determinerad? Kan man ändra sig?
• Gud och jesus, det högsta goda man kan tänka sig, ett ideal att sträva efter. Jung, Gepetto
• Ett bra liv enligt Peterson:Frivilligt ta på sig utmaningar.. Nobility istället för happiness. Barn uppfostras till att bli noble i skolan, inte för att ha kul.
• Är samhället i krig mot individen som sådan?
• Låg sinnesinput, tankara kommer istället
• Be om förlåtelse - Inse vad man gjort fel.

-------------------------

Det viktigaste jag får ut är väl det här, sträva mot Nobility. Kanske kan vara ett svar på mitt mål att "hitta framtida mål".
Spännande med de irrationella bitarna, med Jakobs upphöjelse trots att han var oärlig. Och jakobs stege, shamanerna, droger. Påminner lite om Kajsa Ingemarssons söka kontakt med universum.
Be om förlåtelse, identifiera vad man har att be om ursäkt för - absolut!